Vilken coach är bäst?

När TV sänder handboll får man se (och höra) när tränarna coachar spelarna under matchen. Igår såg jag kvartsfinalen mellan Guif och Lugi. Det är väldigt avslöjande och säger en hel del om vilken typ av coaching som funkar bäst.

Positiv feedback funkar

Guifs tränare Kristján Andrésson var lugn och positiv och Lugis Johan Zanotti arg och kritisk till sina spelare. Och JA – självklart vann Guif. Kristján Andrésson utnämndes ju också också till årets tränare förra året.

Negativa tillmälen funkar inte

Johan Zanotti skriker på obegriplig skånska (förlåt skåningar) och använder negativa uttryck. ”Jag vill INTE se att ni missar chanser osv.”. Naturligtvis fortsätter Lugispelarna att missa sina chanser. Deras miner och kroppar kroknar och spelet blir allt sämre ju mer tränaren ger dem negativa affirmationer.

Hjärnan tror på det som den hör

Trots att de flesta sporter använder mental träning och idrottspsykologi, så verkar vissa inte ha fattat grejen. Ordet affirmation betyder bekräftelse, bejakelse. Allt vi tänker och säger är en positiv eller negativ affirmation. Grejen är att hjärnan inte vet skillnaden mellan tanke och verklighet. OM någon säger att du är dålig – ja, då tror hjärnan att du är dålig.

Att tro på sina lagspelare

Kristján Andrésson å andra sidan ger positiva bilder, även när han vill ha en förändring i spelet. ”Nu ska vi styra spelet och ta kontrollen …..tro på er själv….tro på varandra…”. Och det funkar. Vad kan vi lära av detta? Tro på dina spelare (medarbetare, kollegor och samarbetspartners). Uttryck det som ni ska uppnå på ett positivt sätt. Och ni kommer att vinna 🙂