Recept för att bli en framgångsrik chef

För att bli en framgångsrik chef ska du ha: engagemang, handlingskraft och struktur i tid och rum. Det kommer i alla fall konsultföretaget Kairos Future fram till i en studie 2006-2007. Det låter som ”3 steg för att bli en bra chef”, men självklart är ledarskap inte så enkelt.

Samtidigt ligger det mycket i deras resultat. De har gjort en enkätstudie som besvarats av 4500 svenska chefer. Deras svar stämmer med det som jag upplever som chefscoach. Engagemang och handlingskraft är typiska chefsegenskaper, som ofta finns i personligheten från början.

När det gäller ”struktur i tid och rum”, så vill cheferna gärna utveckla sig och prestera bättre. Struktur i tid betyder helt enkelt att göra realistiska tidsplaner, hinna med det man ska och gå hem från jobbet i tid. Om man lyckas med det som chef, så mår man också bra menar Kairos Future.

”Struktur i rummet” handlar enligt studien om att klara av att skapa ett positivt klimat i gruppen och få en tydlighet i relationsrummet. Chefer som är duktiga på klimat och relationer presterar bäst enligt Kairos Future.

Att prioritera bland sina arbetsuppgifter och att avsätta tillräckligt med tid för att träffa medarbetare och kunder är alltså de viktigaste ingredienserna i ett framgångsrikt ledarskap. För att lyckas krävs struktur, planering, tid för reflektion och personlig motivation att bli bättre inom dessa områden.

Hur jobbar du med detta? Kanske kan ett personligt bollplank vara en bra lösning? Eller att du åtminstone tar dig tid att fundera på dessa frågor.

Ing-Marie

Vilken coach är bäst?

När TV sänder handboll får man se (och höra) när tränarna coachar spelarna under matchen. Igår såg jag kvartsfinalen mellan Guif och Lugi. Det är väldigt avslöjande och säger en hel del om vilken typ av coaching som funkar bäst.

Positiv feedback funkar

Guifs tränare Kristján Andrésson var lugn och positiv och Lugis Johan Zanotti arg och kritisk till sina spelare. Och JA – självklart vann Guif. Kristján Andrésson utnämndes ju också också till årets tränare förra året.

Negativa tillmälen funkar inte

Johan Zanotti skriker på obegriplig skånska (förlåt skåningar) och använder negativa uttryck. ”Jag vill INTE se att ni missar chanser osv.”. Naturligtvis fortsätter Lugispelarna att missa sina chanser. Deras miner och kroppar kroknar och spelet blir allt sämre ju mer tränaren ger dem negativa affirmationer.

Hjärnan tror på det som den hör

Trots att de flesta sporter använder mental träning och idrottspsykologi, så verkar vissa inte ha fattat grejen. Ordet affirmation betyder bekräftelse, bejakelse. Allt vi tänker och säger är en positiv eller negativ affirmation. Grejen är att hjärnan inte vet skillnaden mellan tanke och verklighet. OM någon säger att du är dålig – ja, då tror hjärnan att du är dålig.

Att tro på sina lagspelare

Kristján Andrésson å andra sidan ger positiva bilder, även när han vill ha en förändring i spelet. ”Nu ska vi styra spelet och ta kontrollen …..tro på er själv….tro på varandra…”. Och det funkar. Vad kan vi lära av detta? Tro på dina spelare (medarbetare, kollegor och samarbetspartners). Uttryck det som ni ska uppnå på ett positivt sätt. Och ni kommer att vinna 🙂

Vad TROR du på – och hur ÄR du då?

I TV i morse rapporterades om nya bankbonusar i Baltikum, AMF Pensions styrelse fortsatte att skylla på varandra och dess förre VD talade ut om att han inte förstår hur styrelsen kan känna sig lurad.

Det handlar om etik, moral, värderingar och värdegrund. Ord som borde vara viktiga när man fått förtroendet att leda en verksamhet. Fast många vet nog inte riktigt vad värderingar är och vilka värderingar de har.

Här kommer en snabbkurs

Värderingar är det som är viktigt för dig. Det är den grundläggande inställning som du har om vad som är rätt och vad som är fel. Värderingarna är den kärna och den tro på olika saker som finns inom alla människor.

De flesta värderingar har du fått under uppväxten. Och dina värderingar avgör hur du ÄR och hur du AGERAR i olika situationer. Många av oss vet inte vilka värderingar vi har och ofta agerar vi utan att tänka efter.

Etik betyder läran om vad som är gott och ont. Och vår moral visar sig i vad vi gör eller inte gör.

Värdegrund för organisationer

En organisation som arbetar med sin kultur har ofta en öppen dialog om vilka värderingar som är viktiga. Ofta börjar man med att titta på den befintliga kulturen. Värderingarna visar sig i hur chefer och medarbetare ÄR och handlar gentemot varandra och mot kunderna.

Efter att man har beslutat om vilka värderingar som ska gälla, så gäller det att baka in dem i styrningen av verksamheten. Värderingarna ska bland annat in i chefspolicy, medarbetarpolicy, lönekriterier, uppmuntran, firande och finnas som checkpunkter inför beslut.

Värderingsstyrning kompletterar målstyrning. Det handlar om att beskriva vilket beteende som är önskvärt och hur man som chef och medarbetare ska vara för att verksamheten bäst ska nå sina mål.

Eller enkelt uttryckt: Vad TROR vi som organisation på och hur ÄR vi då mot varandra och mot kunderna?

”Kunden i centrum”

Ofta träffar jag på organisationer som är ganska inåtvända. De fokuserar mest på det inre arbetet och de interna relationerna. ”Kunderna” glöms ofta bort – vare sig det är medlemmar, medborgare, företagskunder eller enskilda individer.

Alla verksamheter – även de som är finansierade av offentliga medel eller av medlemsavgifter – måste ha kundernas nytta och nöjdhet i centrum. Det är ju förstås självklart, men det behöver sägas i alla fall. Kunden i centrum är ju en sådan där floskel, som det faktiskt är bra att tänka på ibland.

Jag lyssnade på en ”säljguru” förra veckan. Rolf Laurelli har bland annat skrivit många böcker om försäljning. För er som arbetar i en medlemsorganisation eller i en offentlig verksamhet kanske ordet ”försäljning” känns främmande. Men det finns mycket att hämta i hans tankar, som även ni kan ha nytta av.

Några frågor kan vara bra att ställa sig. Vad har kunden för behov? Hur tänker kunden? Hur kan det som vi gör hjälpa kunden? Vilka fördelar och vilken nytta ger det som vi erbjuder?

För att kunna förstå sina kunder behöver man både egen fackkompetens och kunskap om kundernas verklighet. Det gäller att bygga upp relationer och få till ett väl fungerande samarbete. Du själv ska vara ”affärsmässig” och ha en tydlig etik och moral.

Det viktigaste är nog ändå att GÖRA saker. Du måste komma till skott, genomföra det som du föresatt dig och utnyttja din tid på bästa sätt. När ringde du en befintlig eller potentiell kund senast?

Framgångsrikt företagande = lönsamt

Jag har återigen hört en fantastisk företagsledare berätta om sin syn på företagande. Johan Ununger, VD för Saltå Kvarn sedan 2003.

Företagande är enligt Johan: Mening och medvetenhet. Kärlek och passion.

Mening och medvetenhet handlar om att svara på frågorna: Vad bidrar jag med? Vad bidrar mitt företag med? Kärlek och passion handlar om: Vad älskar jag och mitt företag att göra?

Vad är då grunden för Saltå Kvarns framgångar? I botten finns deras vision: Att rädda Östersjön. Lite längre uttryckt: Vara en positiv kraft för att ställa om till biodynamiskt jordbruk runt Östersjön.

De har formulerat tre faktorer, som bidrar till framgången:

• Vad älskar vi att göra? Vad är vi passionerade för?
• Vad kan vi bli bäst i världen på?
• Hur ska vi tjäna pengar?

Deras kärlek är produkter som de själva vill äta. Det som de kan bli bäst på är ”Trovärdighet”. Att de gör vad de säger. Som att inte ha några tillsatser. Och att klimatkompensera för importerade produkter .

Saltå Kvarn marknadsför sig heller inte genom stora kampanjer, utan genom konversation. De har kontakt med medierna, de bloggar och de ger kunderna möjlighet att påverka utbudet genom kontakt via hemsidan.

När det gäller konsten att tjäna pengar, så har de exempelvis egna distributionsbildar och ”säljande” chaufförer. De arbetar vid sidan av de stora livsmedelsdistributörerna som styr marknaden. På det sättet kan de ta makten över sitt pris på ett helt annat sätt.

Vad älskar du att göra? Vad kan du bli bäst på? Ta några minuter och fundera för dig själv. Hur tänker du kring dessa frågor? Vad kan du göra för att bli bättre på att göra det som just DU brinner för?

Lättrörliga ledare för en ny tid

Idag kom jag i kontakt med ett för mig nytt begrepp: The agile leader. Enligt ordboken är agile = lättrörlig. “Agility” handlar om ledares förmåga att effektivt hantera de utmaningar organisationer står inför idag.

Tankarna på ”the agile leader” bygger på mer än 30 års forskning och ledarskapsutveckling. Bill Joiner och Stephen Josephs har skrivit boken ”Leadership Agility”.

I korta drag handlar det om mogna ledare som tar ett helhetsgrepp på förändringar. De involverar fler av dem som berörs, de ger tid för både reflektion och handling, de vågar tänka i nya banor och de inser att deras egen personliga utveckling är central för ledarskapet.

Det handlar också om att samverkan är viktigare än någonsin och att ingen har alla svar. ”The agile leaders” är nyfika och lyhörda och de vågar ta in andra personers uppfattningar.

Bill Joiner kommer till Sverige för att hålla en workshop 26-27 mars. Läs mer på http://www.agilechangeleader.blogspot.com/

Ing-Marie

Gott ledarskap och sunda organisationskulturer

För varje dag som går känns det mer och mer viktigt med VAD jag gör och vilka frågor som jag arbetar med. Att driva ett företag för att bara få ihop till brödfödan – och jobba med vad som helst – känns inte helt ok. Etik och värdegrundsfrågor blir allt mer viktigt för både mig och för många av mina kunder.

Etik är läran om moralen, eller människan reflektion över sin moral. En människas etik är som en inre röst som talar om vad som är rätt och orätt. Etik är också det som människan grundar sina handlingar på.

Många organisationer idag arbetar med värderingsfrågor, oftast i form av hur man ska handla som chef och medarbetare för att spegla de värderingar som organisationen står för. Exempelvis inom statsförvaltningen betonas uppdraget som statstjänsteman i medborgarnas tjänst. De värderingar som är viktiga är bland annat demokrati, rättssäkerhet, effektivitet och opartiskhet.

För mig bygger gott ledarskap och utveckling i organisationer på några viktiga värderingar. Dialog mellan medarbetare och chefer, att varje individs inneboende resurser ska tas tillvara och att det finns en öppenhet även i svåra lägen.

För mig handlar utveckling om en pågående process. Själv håller jag på att ta fram värdegrunden för mitt företag Framtidskraft och formulerar vad jag tror krävs för att ha goda arbetsplatser.

Jag återkommer till de här frågorna mer framöver.

Ing-Marie

Hur får du grupper att fungera?

Hur fungerar de grupper som du är en del av, som ledningsgruppen eller din egen arbetsgrupp? Hur ofta pratar ni om arbetet i gruppen och vad som krävs för att nå era mål. Och hur kul har ni på vägen?

Som chef funderar du säkert på hur man får arbetsgrupper att fungera optimalt. Som medarbetare kanske du mest är intresserad av att slippa alla möten. Eller undrar hur mötena kan bli mer givande.

Först brukar det handla om att ha tydliga spelregler och rutiner för gruppen arbete. Ett tydligt syfte med gruppen, rutiner för mötena, förberedda dagordningar och en arbetsmetod som gör att alla kommer till tals.

Sedan handlar det om att ha en gemensam karta och en tydlighet i vart ni är på väg. Vad har gruppen för roll i organisationen och hur ska er grupp bidra till att målen för verksamheten nås?

Lika viktigt är klimatet och kulturen i gruppen. Öppenhet och tillit är två kännetecken på en fungerande arbetsgrupp. Öppenhet i sig är ofta det som skapar trygghet. Samtidigt är tillit en förutsättning för att medlemmarna i gruppen ska våga vara öppna. Tilliten bygger ni upp efter hand som ni arbetar på ett öppet och ärligt sätt.

Ju svårare utmaningar ni står inför i gruppen, desto viktigare är det att ni bygger upp er tillit och öppenhet. Annars finns det risk för att ni kommer att ducka för frågor och sopa problem under mattan. En värdemätare brukar vara ifall ni ofta bordlägger svåra frågor och istället pratat om vardagliga, enkla ”cykelställsfrågor”. Hur är det i dina grupper? Och vad gör du för att få bättre arbetsgrupper och fungerande möten?

Ing-Marie

Målbild versus verkligheten

Såg ni debatten mellan näringsminister Maud Olofsson och Saab-chefen Jan Åke Jonsson i Debatt i söndags? Det jag började fundera på var deras diskussion om realismen i affärsplanen. Ofta brukar jag hävda att en stark målbild är en grundförutsättning för att nå till målet, vare sig det gäller en organisation eller en individ. Jan Åke Jonsson verkade ju väldigt optimistisk och övertygad om att Saab kan komma igen som eget företag. Han har säkert hela företaget med sig i sin kamp för att Saab ska överleva. Samtidigt har naturligtvis Maud Olofsson starka argument när hon lyfter fram lågkonjunkturen och de strukturella problemen i bilindustrin.

Jag skulle vilja säga lite provocerande att ”Målbilden alltid klår verkligheten”, men naturligtvis är det inte så enkelt. Kanske man får anpassa målbilden efter verkligheten, för att få de rätta förutsättningarna att nå till målet. Det kan ju vara så att Saab måste anpassa sin målbild, utifrån de behov som finns i världen. Det är sannolikt inte kvalitetsbilar som behövs mest framöver. Hur skulle det vara om Saab omstrukturerade till billiga, bränslesnåla bilar för de riktigt stora marknaderna? Då vore Saab förstås inte Saab längre, men ändå kan väl tanken tänkas.

Eller hur vore det om Saab började utnyttja vattenkunskapen som finns i västsverige och utvecklade vatten-och avloppssystem för tredje världen. Tänk bara på avloppsproblemen i både Indien och Kina. Då är ju Saab inte längre bilar, men kanske en ny målbild behövs. Då kan målbilden kan bli tillräckligt stark för att jobben ska räddas och kompetensen tas tillvara.

Visst är det lite ”naivt” med bloggfunderingar kring om det är en visionär och drivande målbild eller en realistisk omvärldsanalys och affärsplan som ger bäst resultat. Självklart behövs både det ena och det andra. Det viktiga är ändå – tycker jag – att få en diskussion om vart Sverige och den svenska industrin ska sträva och vilken målbild vi ska ha för näringslivet framöver.

Vad har vi uppnått?

Fortsatte att prata med en bekant igår om förändring och utveckling i organisationer. Hon hade haft planeringskonferens på sitt jobb. Då hade de pratat om allt som skulle utvecklas och allt som de skulle uppnå. Under dagens gång hade någon sagt att de ju redan hade uppnått en massa saker i verksamheten. De har förändrat mycket under de senaste åren och nått positiva resultat på många områden.

Vad lär vi oss av det? Glöm inte vad ni redan åstadkommit. Fira era ”segrar”. Uppmärksamma de goda resultat som ni redan har inom många områden. Var stolta över era framgångar. Sedan kanske ni är beredda och sugna på att fortsätta utvecklingen…..

Som Olle skrev i en kommentar igår, så är utveckling ett naturligt skeende.

Hälsningar, Ing-Marie